Kieli- ja viestintäopinnot 15 op

Akateemiset tekstitaidot (suomi) 2 op

Akademiskt skrivande (finska) 

Academic Writing (Finnish) 

2. Opintojakson tunniste (koodi)

EDUK-AKTE2OP

3. Opintojakson pakollisuus/valinnaisuus

Koulusivistyskieli suomi: Akateemiset tekstitaidot (kasvatustieteellinen tiedekunta)

Skolutbildningsspråk svenska: Akademiskt skrivande (Språkcentrum)

4. Opintojakson taso

Alempi korkeakoulututkinto (EQF-taso 6).

5. Opintojakson suositeltu suoritusajankohta/-vaihe

Opintojakso suoritetaan ennen kandidaatin tutkielman tekemistä tai viimeistään sen aikana oman opintosuunnan opintopolun mukaisesti.

6. Opintojakson järjestämisajankohta lukukauden/periodin tarkkuudella

Järjestetään kevät- ja syyslukukaudella.

7. Opintojakson laajuus opintopisteinä

2 op

8. Opintojakson vastaava opettaja

Yliopisto-opettaja Riitta Juvonen

9. Opintojakson osaamistavoitteet

Opintojakson tavoitteena on kehittää opinnoissa ja työelämässä tarvittavia äidinkielisen (suomi) kirjoittamisen taitoja. Tavoitteena on, että opintojakson suoritettuaan opiskelija

• tuntee tieteellisten tekstien yleiset ominaispiirteet ja käytänteet,
• osaa referoida, kommentoida ja argumentoida,
• hallitsee lähteiden käytön,
• osaa muokata tekstejään kirjoitusprosessin eri vaiheissa,
• osaa ottaa lukijan huomioon ja vaikuttaa kirjoittamansa tekstin ymmärrettävyyteen,
• osaa soveltaa oppimaansa opiskeluteksteihin, tutkimuskirjoittamiseen ja työelämän kirjoitusviestintään.

10. Opintojakson toteutus

Opintojakson kokonaistyömäärä on 54 tuntia, josta lähiopetuksen osuus on 16 tuntia.

11. Edeltävät opinnot tai edeltävä osaaminen

-

12. Suositeltavat valinnaiset opinnot

-

13. Opintojakson sisältö

Opintojakson keskeisiä sisältöjä ovat

• tieteellisen tekstin ominaispiirteet,
• työelämän kirjoittaminen,
• referointi, kommentointi ja argumentointi,
• lähteiden käyttö,
• kirjoitusprosessin vaiheet, kirjoittamista tukevat työtavat, vertaispalautetyöskentely,
• tekstin kommunikoivuus ja sujuvuus,
• keskeiset kielenhuollon normit, kielioppaat kirjoittamisen tukena.

14. Suositeltava tai pakollinen kirjallisuus

• Kniivilä, S., Lindblom-Ylänne, S., & Mäntynen, A. (2007/2012). Tiede ja teksti. Tehoa ja taitoa tutkielman kirjoittamiseen. Helsinki: Sanoma Pro.
• Lisäksi erikseen sovittava kirjallisuus.

15. Oppimista tukevat aktiviteetit

Opiskelija osallistuu aktiivisesti yhteiseen oppimisprosessiin ja voi hyödyntää siinä oman alansa kehittyvää asiantuntemusta. Opetuksessa käytetään monipuolisia menetelmiä ja tuetaan erilaisia opiskelutapoja.

16. Arviointimenetelmät ja -kriteerit sekä arvosteluasteikko

Kurssisuorituksessa edellytetään annettujen tehtävien suorittamista ja aktiivista kurssityöskentelyä. Kurssisuorituksen arviointi perustuu kurssiosallistumiseen sekä harjoitustyöhön tai muuhun vastuuopettajan vahvistaman suoritustapaan.

Opintojakso arvostellaan asteikolla hyväksytty/hylätty.

17. Opetuskieli

suomi

18. Lisätiedot

-

Akademiskt skrivande 2 sp

Studieavsnittets kod

Studieavsnittets valfrihet

Skolutbildningsspråk svenska: Akademiskt skrivande (Språkcentrum) eller utbildningsprogrammets eget studieavsnitt

Studieavsnittets nivå

Lägre högskoleexamen

Rekommenderad tidpunkt för genomförande av studieavsnittet

Det rekommenderas att kursen avläggs när studenterna skriver sin kandidatavhandling eller strax innan. Studieavsnittet kan dock avläggas tidigast på våren under det första studieåret. De olika kandidatprogrammen kan ge noggrannare information om när studieavsnittet bör avläggas.

Ordnandet av studieavsnitt

Studieavsnittet kan avläggas både på höst- och vårterminen.

Studieavsnittets omfattning i studiepoäng

2 sp

Ansvarig lärare för studieavsnittet

Kielipalvelujen johtaja Seija Korhonen

Studieavsnittets kunskapsmål

Målet med studieavsnittet är att utveckla studenternas skriftliga förmåga på sitt modersmål, både inom studierna och för arbetslivet. Målet är att studenterna, efter avslutat studieavsnitt, ska

• känna till kriterierna för en vetenskaplig text
• kunna argumentera, referera och kommentera i vetenskaplig text
• kunna använda källor
• kunna omarbeta texter i olika skeden av skrivprocessen, och ge kamratrespons
• kunna skriva för och ta ansvar för textens mottagare samt skapa flyt i texten
• kunna tillämpa det som han eller hon lärt sig inom studierna och på texter i arbetslivet.

Studieavsnittets form

Studieavsnittet består av 54 timmar, varav 20 timmar kontaktundervisning. Om studieavsnittet genomförs som flerformsundervisning, eller som en s.k. SKIS-kurs, är relationen mellan kontaktundervisningen och den egna arbetsmängden annorlunda, se http://www.plotti.fi/skis).

 Studieavsnittet kräver 80 % närvaro, eller motsvarande, beroende på hur studieavsnittet genomförs.

Tidigare studier eller kunskaper

-

Rekommenderade valfria studier

-

Studieavsnittets innehåll

Kursinnehåll:

• den vetenskapliga textens struktur och egenskaper
• skrivande inom arbetslivet
• att referera, kommentera och argumentera
• hantering av källor
• processkrivning, arbetsformer som stöder skrivande, kamratrespons
• textens flyt
• språkliga normer i vetenskaplig text, användning av skrivguider som stöd för skrivandet.

Rekommenderad eller obligatorisk litteratur

• Booth, Wayne C. m.fl. 2004. Forskning och skrivande. Konsten att skriva enkelt och effektivt. Studentlitteratur.
• Svenska skrivregler. 2008. Skrifter utgivna av svenska språknämnden. Stockholm.
• Svinhufvud, Kimmo. 2007. Kokonaisvaltainen kirjoittaminen.
• Strömqvist, Siv. 2105. Uppsatshandboken. Hallgren & Fallgren.

Aktiviteter och undervisningsmetoder som stöder lärandet

Studenterna deltar aktivt i den gemensamma lärprocessen med de andra studenterna och kan där dra nytta av den egna expertisen inom sin disciplin. I undervisningen används mångsidiga pedagogiska undervisningsformer och avsnittet stöder olika inlärningsformer.

Bedömningsmetoder och kriterier samt bedömningsskala

Studenternas kunskaper utvärderas utifrån de lärandemål som satts upp för studieavsnittet.

Studieavsnitten vid Språkcentrum utvärderas med vitsorden godkänd och underkänd.

Undervisningsspråk

Undervisningsspråket är svenska.

Puheviestintä- ja vuorovaikutusosaaminen 1 op

Talkommunikation och social kompetens (finska) 

Communication and Interpersonal Skills (Finnish)

2. Opintojakson tunniste

KK-PUVU1OP

3. Opintojakson pakollisuus/valinnaisuus

Koulusivistyskieli suomi: Puheviestintä- ja vuorovaikutusosaaminen (Kielikeskus) tai koulutusohjelman oma opintojakso

Skolutbildningsspråk svenska: Retorik och kommunikation (Språkcentrum) eller utbildningsprogrammets eget studieavsnitt

4. Opintojakson taso

Alempi korkeakoulututkinto (EQF-taso 6).

5. Opintojakson suositeltu suoritusajankohta/-vaihe

Opintojakso on hyvä ajoittaa sellaiseen opintojen vaiheeseen, jossa se parhaiten tukee omiin opintoihin liittyviä puheviestintätehtäviä (alustukset, esitelmät, puheenvuorot, ryhmätyöskentely jne.).

6. Opintojakson järjestämisajankohta lukukauden/periodin tarkkuudella

Järjestetään kevät- ja syyslukukaudella.

7. Opintojakson laajuus opintopisteinä

1 op

8. Opintojakson vastaava opettaja

Kielipalvelujen johtaja Seija Korhonen

9. Opintojakson osaamistavoitteet

Opintojakson tavoitteena on akateemisen asiantuntijan äidinkielisen (suomi) puheviestintä- ja vuorovaikutusosaamisen kehittäminen. Opintojakson suoritettuaan opiskelija osaa

• suunnitella ja arvioida viestintää ja vuorovaikutusta,
• toimia asiantuntevasti oman tieteen- ja ammattialansa erilaisissa vuorovaikutustilanteissa,
• hyödyntää saamaansa palautetta oman osaamisensa kehittämisessä,
• tukea muiden opiskelijoiden oppimista palautteen avulla.

10. Opintojakson toteutus

Opintojakson kokonaistyömäärä on 27 tuntia. Lähiopetuksen ja muun työskentelyn määrä vaihtelee opintojakson toteutustavan mukaan.

11. Edeltävät opinnot tai edeltävä osaaminen

-

12. Suositeltavat valinnaiset opinnot

-

13. Opintojakson sisältö

Opintojakson keskeisiä sisältöjä ovat esimerkiksi

• suhdekeskeisyys vuorovaikutuksessa,
• esiintymistaito ja seminaarikeskustelutaidot,
• ryhmä- ja yhteistyötaidot,
• palautteen antaminen ja vastaanottaminen,
• kuunteleminen ja argumentointi,
• äänenkäyttö.

14. Suositeltava tai pakollinen kirjallisuus

Sovitaan erikseen.

15. Oppimista tukevat aktiviteetit

Opiskelija osallistuu aktiivisesti yhteiseen oppimisprosessiin ja voi hyödyntää siinä oman alansa kehittyvää asiantuntemusta. Opetuksessa käytetään monipuolisia menetelmiä ja tuetaan erilaisia opiskelutapoja.

16. Arviointimenetelmät ja -kriteerit sekä arvosteluasteikko

Arviointi perustuu opintojakson osaamistavoitteisiin.

Kielikeskuksen opintojaksot ja kokeet arvostellaan asteikolla hyväksytty/hylätty.

17. Opetuskieli

suomi

18. Lisätiedot

-

Retorik och kommunikation 1 sp

Studieavsnittets kod

Studieavsnittets valfrihet

Skolutbildningsspråk svenska: Retorik och kommunikation (Språkcentrum) eller utbildningsprogrammets eget studieavsnitt

Studieavsnittets nivå

Lägre högskoleexamen

Rekommenderad tidpunkt för genomförande av studieavsnittet

Studieavsnittet avläggs under första eller andra studieåret.

Ordnandet av studieavsnitt

Studieavsnittet kan avläggas både på höst- och vårterminen.

Studieavsnittets omfattning i studiepoäng

1 sp

Ansvarig lärare för studieavsnittet

Kielipalvelujen johtaja Seija Korhonen

Studieavsnittets kunskapsmål

Målet med studieavsnittet är att utveckla studenternas muntliga förmåga på sitt modersmål, både inom studierna och för arbetslivet. Målet är att studenterna, efter avslutat studieavsnitt, ska

• känna till och kunna tillämpa grunderna i den klassiska retoriken
• kunna tillämpa argumentationsteknik
• behärska och förstå betydelsen av olika typer av kommunikationstillfällen i arbetslivet
• kunna stöda de andra studenterna genom konstruktiv respons samt kunna utnyttja den respons som ges av läraren och de andra studenterna under kursen.

Studieavsnittets form

Studieavsnittet består av 27 timmar. Andelen kontaktundervisning och eget arbete varierar beroende på hur studieavsnittet genomförs.

Studieavsnittet kräver 80 % närvaro, eller motsvarande, beroende på hur studieavsnittet genomförs.

Tidigare studier eller kunskaper

-

Rekommenderade valfria studier

-

Studieavsnittets innehåll

Det centrala innehållet i studieavsnittet är:

• grunderna i den klassiska retoriken
• argumentation
• tal- och presentationsteknik
• talstruktur
• olika typer av kommunikation.

Rekommenderad eller obligatorisk litteratur

Eriksson, Camilla. 2011. Retorikiska: om kommunikation i allmänhet och retorik i synnerhet. Liber.

Aktiviteter och undervisningsmetoder som stöder lärandet

Studenterna deltar aktivt i den gemensamma lärprocessen med de andra studenterna och kan där dra nytta av den egna expertisen inom sin disciplin. I undervisningen används mångsidiga pedagogiska undervisningsformer och avsnittet stöder olika inlärningsformer.

Bedömningsmetoder och kriterier samt bedömningsskala

Studenternas kunskaper utvärderas utifrån de lärandemål som satts upp för studieavsnittet.

Studieavsnitten vid Språkcentrum utvärderas med vitsorden godkänd och underkänd.

Undervisningsspråk

Undervisningsspråket är svenska.

Vieras kieli 4 op

Vastuu: Kielikeskus

Viestintä ja kieliosaaminen -kokonaisuus

Toinen kotimainen kieli 3 op

Vastuu: Kielikeskus

Viestintä ja kieliosaaminen -kokonaisuus

Opiskelijan digitaidot: orientaatio 2 op

lisätään käännökset

2. Opintojakson tunniste (koodi)

DIGI-000A

3. Opintojakson pakollisuus/valinnaisuus

Opintojakso kuuluu kieli- ja viestintäopintoihin ja se on pakollinen kaikille alempaa korkeakoulututkintoa suorittaville. Opintojaksosta vastaa opetusteknologiapalvelut.

4. Opintojakson taso

Alempi korkeakoulututkinto (EQF-taso 6).

5. Opintojakson suositeltu suoritusajankohta/-vaihe

Opintojakso suositellaan suoritettavaksi mahdollisimman pian opiskelun alettua, orientaatiojakson tai I periodin, viimeistään II periodin aikana.

6. Opintojakson järjestämisajankohta lukukauden/periodin tarkkuudella

Järjestetään vuosittain syys- ja kevätlukukaudella.

7. Opintojakson laajuus opintopisteinä

2 op

8. Opintojakson vastaava opettaja

Verkko-opetuksen koordinaattori Päivi Heino

9. Opintojakson osaamistavoitteet

• Tietokoneen käytön perusteet: Opiskelija osaa käyttää tietokonetta, sen oheislaitteita ja hallitsee tiedostojen sekä hakemistojen käytön. Lisäksi hän selviytyy yleisimmistä tietoteknisistä ongelmatilanteista, hallitsee Internetin käytön perusteet ja tuntee verkko-etiketin perusteet.
• Helsingin yliopiston tietotekninen ympäristö: Opiskelija osaa käyttää itsenäisesti HY:n tietoteknistä ympäristöä ja sen palveluita. Lisäksi opiskelija tietää, millä HY:n tarjoamilla verkko-opiskelun palveluilla hän voi edistää opiskeluaan.
• Tiedonhankinta: Opiskelija osaa käyttää HY:n kirjastojen palveluita ja hakea tietoa eri lähteistä. Hän tuntee erilaisia hakutekniikoita, joiden avulla voi tehostaa työskentelyään. Lisäksi tekijänoikeuksiin liittyvät perusteet tulevat opiskelijalle tutuiksi.
• Tietoturva ja tietosuoja: Opiskelija ymmärtää tietoturvan ja tietosuojan merkitykseen opiskelun ja muun toiminnan kannalta. Lisäksi hän osaa vaikuttaa omaan tietoturvaansa tekemiensä valintojen kautta.

10. Opintojakson toteutus

Opintojakson suoritus perustuu verkosta löytyvään itseopiskelumateriaaliin. Opiskelija osoittaa opintojakson hyväksyttyyn suoritukseen vaadittavat tiedot ja taidot näyttökokeella.

11. Edeltävät opinnot tai edeltävä osaaminen

-

12. Suositeltavat valinnaiset opinnot

-

13. Opintojakson sisältö

Opintojaksossa opiskelija tutustuu Helsingin yliopiston digitaaliseen opiskeluympäristöön, tietoturvaan ja tietosuojakysymyksiin. Lisäksi hän opiskelee tietokoneen käytön sekä tiedonhankinnan perusteita.

14. Suositeltava tai pakollinen kirjallisuus

Näyttökokeessa suoritettava opintojakson itseopiskelumateriaali (luvut 1, 2, 4 ja 5): http://blogs.helsinki.fi/tvt-ajokortti/

15. Oppimista tukevat aktiviteetit

-

16. Arviointimenetelmät ja -kriteerit sekä arvosteluasteikko

Opintojakso arvioidaan asteikolla hyväksytty/hylätty. Opintojakson suorittaminen hyväksytysti edellyttää vähintään 70 % kokeen maksimipistemäärästä.

17. Opetuskieli

suomi, englanti

18. Lisätiedot

-

Opiskelijan digitaidot: syventävät taidot 1 op

lisätään käännökset

2. Opintojakson tunniste (koodi)

DIGI-000B

3. Opintojakson pakollisuus/valinnaisuus

Opintojakso kuuluu kieli- ja viestintäopintoihin ja se on pakollinen kaikille alempaa korkeakoulututkintoa suorittaville. Opintojaksosta vastaa opetusteknologiapalvelut.

4. Opintojakson taso

Alempi korkeakoulututkinto (EQF-taso 6).

5. Opintojakson suositeltu suoritusajankohta/-vaihe

Opintojakso suoritetaan DIGI-000A Opiskelijan digitaidot: orientaatio -opintojakson suorittamisen jälkeen. Opintojakso suositellaan suoritettavaksi ensimmäisen opintovuoden loppuun mennessä.

6. Opintojakson järjestämisajankohta lukukauden/periodin tarkkuudella

Järjestetään vuosittain syys- ja kevätlukukaudella.

7. Opintojakson laajuus opintopisteinä

1 op

8. Opintojakson vastaava opettaja

Verkko-opetuksen koordinaattori Päivi Heino

9. Opintojakson osaamistavoitteet

Opiskelija osaa valita oikean työvälineen (ohjelman) tehtävää varten ja hallitsee ko. työvälineen peruskäytön. Opiskelija osaa lisäksi siirtää tietoa eri ohjelmien välillä.

10. Opintojakson toteutus

Opintojakson suoritus perustuu verkosta löytyvään itseopiskelumateriaaliin. Opiskelija osoittaa opintojakson hyväksyttyyn suoritukseen vaadittavat tiedot ja taidot näyttökokeessa.

11. Edeltävät opinnot tai edeltävä osaaminen

Pakollinen edeltävä opintojakso: DIGI-000A Opiskelijan digitaidot: orientaatio tai vastaava opintojakso muissa koulutusohjelmissa (DIGI-100A, DIGI-200A, DIGI-300A, DIGI-400A).

12. Suositeltavat valinnaiset opinnot

-

13. Opintojakson sisältö

Opintojaksossa opiskelija tutustuu tiedon muokkaamisen ja esittämisen perusteisiin.

 14. Suositeltava tai pakollinen kirjallisuus

Näyttökokeessa suoritettava opintojakson itseopiskelumateriaali (luku 3): http://blogs.helsinki.fi/tvt-ajokortti/

15. Oppimista tukevat aktiviteetit

-

16. Arviointimenetelmät ja -kriteerit sekä arvosteluasteikko

Opintojakso arvioidaan asteikolla hyväksytty/hylätty. Opintojakson suorittaminen hyväksytysti edellyttää vähintään 70 % kokeen maksimipistemäärästä.

17. Opetuskieli

suomi, englanti

18. Lisätiedot

-

Kypsyysnäyte

lisätään käännökset

2. Opintojakson tunniste (koodi)

Opintosuuntakohtaiset koodit.

3. Opintojakson pakollisuus/valinnaisuus

Opintojakso on pakollinen kaikille kandiohjelman opiskelijoille.

4. Opintojakson taso

Alempi korkeakoulututkinto (EQF-taso 6).

5. Opintojakson suositeltu suoritusajankohta/vaihe

Kypsyysnäyte suoritetaan kandidaatin tutkielman yhteydessä.

6. Opintojakson järjestämisajakohta lukukauden/periodin tarkkuudella

Opintosuuntien opintopolkujen mukaisesti.

7. Opintojakson laajuus opintopisteinä

Kypsyysnäytteestä ei anneta erillisiä opintopisteitä.

8. Opintojaksosta vastaava opettaja

Yliopisto-opettaja Riitta Juvonen

9. Opintojakson osaamistavoitteet

Suorittamalla kypsyysnäytteen koulusivistyksensä kielellä opiskelija osoittaa julkisyhteisöjen henkilöstöltä vaadittavasta kielitaidosta annetun lain (424/2003) 6 §:n 1 momentin mukaisen erinomaisen kielitaidon.

10. Opintojakson toteutus

Opiskelija, joka on saanut koulusivistyksensä muulla kuin suomen tai ruotsin kielellä tai saanut koulusivistyksensä ulkomailla, kirjoittaa kypsyysnäytteen suomeksi, ruotsiksi tai englanniksi.

11. Edeltävät opinnot tai edeltävä osaaminen

Kypsyysnäyte kirjoitetaan kandiohjelmissa äidinkielen tai vastaavien opintojen jälkeen.

12. Suositeltavat valinnaiset opinnot

-

13. Opintojakson sisältö

Kypsyysnäyte on suomeksi tai ruotsiksi kirjoitettu opinnäytteen alaan liittyvä tieteellinen kirjallinen teksti.

Opiskelija, joka on saanut koulusivistyksensä muulla kuin suomen tai ruotsin kielellä tai saanut koulusivistyksensä ulkomailla, kirjoittaa kypsyysnäytteensä suomeksi, ruotsiksi tai englanniksi.

Kypsyysnäytteen hyväksyy suomea tai ruotsia taitava tehtävään nimetty opettaja.

14. Suositeltava tai pakollinen kirjallisuus

-

15. Oppimista tukevat aktiviteetit ja opetusmenetelmät

-

16. Arviointimenetelmät ja -kriteerit sekä arvosteluasteikko

Kypsyysnäyte arvioidaan asteikolla hyväksytty/hylätty.

17. Opetuskieli

suomi, ruotsi, englanti

18. Lisätiedot

-

Grundstudier 25 sp

2. Opintokokonaisuuden tunniste (koodi)

3. Opintokokonaisuuden pakollisuus/valinnaisuus

Studiehelheten är obligatorisk för inriktningen för lärare inom småbarnspedagogik

4. Opintokokonaisuuden taso

Kandidatnivå=lägre högskoleexamen/EQF-nivå 6

5. Opintokokonaisuuden suositeltu suoritusajankohta/vaihe

Studenterna rekommenderas avlägga studiehelheten under det första studieåret

6. Opintokokonaisuuden järjestämisajankohta lukukauden/periodin tarkkuudella

7. Opintokokonaisuuden laajuus opintopisteinä

25 sp

8. Opintokokonaisuudesta vastaava opettaja

9. Opintokokonaisuuden osaamistavoitteet

Efter avlagda grundstudier i pedagogik ska studenten

• kunna redogöra för de centrala frågeställningarna och teoritraditionerna inom pedagogik
• ha utvecklat och kunna reflektera över sin pedagogiska grundsyn

10. Edeltävät opinnot tai edeltävä osaaminen

11. Opintokokonaisuuden sisältö

Introduktion till pedagogik 5 sp

Utveckling och lärande 5 sp

Didaktik 5 sp

Pedagogikens sociala, kulturella och filosofiska grunder 5 sp

Orientering till pedagogisk forskning 5 sp

13. Opintokokonaisuuden arvosanan muodostuminen

Vitsordet för grundstudierna i pedagogik bestäms av det vägda medeltalet i de enskilda kurserna enligt skalan 1-5.

14. Opetuskieli

Svenska

Introduktion till pedagogik 5 sp

Studieavsnittets kod

EDUK 401

Studieavsnittets valfrihet

Studieavsnittet är obligatoriskt för studenter vid studieinriktningen för klasslärare, barnträdgårdslärare samt allmän- och vuxenpedagogik.

Studieavsnittet ingår i de valbara studierna i allmän- och vuxenpedagogik för andra studenter.

Studieavsnittets nivå

Kandidatnivå= lägre högskoleexamen/EQF-nivå 6/ 

Grundstudier i pedagogik

Rekommenderad tidpunkt för genomförande av studieavsnitt

Studenten rekommenderas avlägga kursen under det första studieåret.

Ordnande av studieavsnitt

Höstterminen

Studieavsnittets omfattning i studiepoäng

5 sp

Ansvarig lärare för studieavsnittet

Professor Mirjam Kalland

Studieavsnittets kunskapsmål

Efter avslutad kurs ska studenten:

• känna till centrala pedagogiska begrepp och frågeställningar och kunna relatera dem till flerspråkighet, mångfald och social rättvisa inom utbildning och undervisning
• förstå fostrans och utbildningens betydelse på ett samhälleligt plan och vara medveten om sin roll som samhällelig aktör
• förstå betydelsen av en skola där det råder mångfald vad beträffar livsåskådning, socioekonomisk bakgrund, kultur och språk
• vara medveten om normkritiska förhållningssätt inom utbildning
• känna till centrala styrdokument så som FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och barnkonventionen samt känna till möjliga samarbetsorganisationer som arbetar för global medvetenhet och fostran för demokrati och mänskliga rättigheter
• förstå hur styrdokument som konventionerna för mänskliga rättigheter och barnets rättigheter samt styrdokument om stöd för personer med funktionsnedsättning påverkar verksamheten i skolan.

Studieavsnittets form

Studieavsnittet genomförs i form av föreläsningar och övningar.

I studieavsnittet ingår också genomförande av den individuella studieplanen ISP (HOPS - Henkilökohtainen opintosuunitelma).

Tidigare studier eller kunskaper

-

Rekommenderade valfria studier

-

Studieavsnittets innehåll

Under kursen behandlas utbildningens roll i olika sociala och kulturella kontexter, centrala pedagogiska begrepp samt aktuella frågeställningar. Finländsk utbildningshistoria ställs i relation till aktuella pedagogiska frågor och mångfaldsperspektiv. Skolans uppdrag och utveckling betraktas utgående från hur internationella och nationella aktörer via policy, politik och lagstiftning reglerar och styr utbildningen. 

Rekommenderad eller obligatorisk litteratur

Obligatorisk litteratur 

• Dufour, B., & Curtis, W. (2011). Studying education: An introduction to the key disciplines in education studies. Open University Press. (e-bok, Kap. 3 och 7)
• Hartsmar, N. & Liljefors Persson, B. (red.). (2013). Medborgerlig bildning: Demokrati och inkludering för ett hållbart samhälle. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 1-6, 10)
• Jobér, A. (2015). Social klass i skolan: det kompensatoriska uppdraget. Natur & Kultur (166 s, valda delar).
• Rinne, R, Kivirauma, J. & Lehtinen, E. (2015). Johdatus kasvatustieteeseen. PS-Kustannus. (Inte Kap. 5-6, 8)

• Sahlström, F. Forsman, L. Hummelstedt-Djedou, I., Pörn, M. Rusk, F. & Slotte-Lüttge, A (2013). Mångkulturalitet och identitetskonstruktion som en del av skolan. I Språk och identitet i undervisningen – inga konstigheter. Stockholm: Liber

• 1-5 aktuella vetenskapliga artiklar enligt lärarens anvisningar.

Aktiviteter och undervisningsmetoder som stöder lärandet

Föreläsningar, grupparbeten och/eller skriftliga arbeten.

Bedömningsmetoder och kriterier samt bedömningsskala

Studieavsnittet bedöms enligt skalan 0-5 på basis av genomförda skriftliga arbeten och deltagande i grupparbeten.

Undervisningsspråk

Svenska

Lärande och utveckling 5 sp

Oppimisen psykologia

Psychology of Learning and Development 

Studieavsnittets kod

PED002

Studieavsnittets valfrihet

Studieavsnittet är obligatoriskt för de studerande som genomför pedagogiska studier för lärare 60 sp.

Studieavsnittets nivå

Lägre högskoleexamen (EQF-nivå 6).

Rekommenderad tidpunkt för genomförande av studieavsnittet

Genomförs enligt studieinriktningens studieplan.

Ordnandet av studieavsnittet

Studieavsnittet ordnas enligt studieinriktningarnas studieplan. 

Studieavsnittets omfattning i studiepoäng

5 sp

Ansvarig lärare för studieavsnittet

Universitetslektor Nina Sajaniemi

På svenska: Universitetslektor Monica Londén

Studieavsnittets kunskapsmål

Efter avslutad kurs har de studerande

• grundkunskaper om lärandets fenomen och processer
• grundkunskaper om utveckling som en process som formas av biologi, psykologi och kultur
• grundkunskaper om förhållandet mellan interaktion, lärande och beteende.

Kan de studerande

• fungera målmedvetet och konstruktivt i interaktionssituationer
• reflektera över och utveckla det egna tillvägagångssättet med hjälp av inlärningspsykologisk och utvecklingspsykologisk information
• tillämpa teknologi i gemensamt kunskapsskapande.

Studieavsnittets form

En aktiverande föreläsningskurs med grupparbeten och e-lärande.

Tidigare studier eller kunskaper

-

Rekommenderade valfria studier

-

Studieavsnittets innehåll

I studieavsnittet behandlas:

• Lärande ur den pedagogiska psykologins och inlärningsforskningens synvinkel.
• Lärandets och utvecklingens övergripande karaktär och betydelse i referensramen för uppfostran och utbildning.
• Hjärnans utveckling och flexibilitet och hur den påverkas av sociala och kulturella faktorer.
• Utvecklings- och lärandeprocesser som starkt sammanbundna processer.
• Interaktionens dynamik både vetenskapligt och som reflektion över det egna beteendet.
• Lärarens eget beteende och utveckling som en viktig del av den pedagogiska interaktionen.
• Aktiverande och undersökande workshops som stöd för insiktsfullt lärande och uppbyggande av motivation.

Rekommenderad eller obligatorisk litteratur

Svenskspråkiga studieavsnittets litteratur:

Obligatorisk litteratur

• Woolfolk, A. & Karlberg, M. (2015). Pedagogisk Psykologi. Pearson Education Limited, ISBN: 9780273761891
• Tetzchner v., S. (2005). Utvecklingspsykologi: barn och ungdomsåren. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-02800-8 (utvalda delar)

ELLER

• Smith, E., Nolen-Hoeksema, S. (2009), Introduction to psychology. Cengage Learning. (utvalda delar)

OCH

• 2-5 artiklar och annat material enligt föreläsarens anvisningar.

Rekommenderad litteratur

• Lonka, K. (2015) Oivaltava oppiminen. Helsinki: Otava.

Aktiviteter och undervisningsmetoder som stöder lärandet

Fallstudieuppgifter, interaktivt samtal, kamratrespons, förhandsuppgifter, användning av modern digital teknologi. Att utveckla sin förmåga att arbeta i grupp med självständiga grupparbeten.

Bedömningsmetoder och kriterier samt bedömningsskala

Bedömning enligt skalan 0-5. Bedömningen baserar sig på de studerandes godkända uppgifter under studieavsnittet och deltagande i grupparbeten.

I bedömningen läggs speciell vikt på hur de studerande tillämpar och konceptualiserar kursens innehåll. Problemen och frågorna i tentamen ska lösas med hjälp av kunskaper från kursen. De studerande reflekterar också på basis av kursuppgifterna över de viktigaste ämnena som tagits upp under kursen. I bedömningen belönas de studerande för egna insikter.

Undervisningsspråk

Finska, svenska, engelska

Didaktik 5 sp

(2 sp + 3 sp inriktningsspecifikt)

Opetuksen suunnittelu, toteutus ja arviointi I 5 op (Didaktiikka 2 op + 3 op eriytyvä osuus)

Planning, Implementation and Assessment of Teaching I

Studieavsnittets kod

Kod för den gemensamma delen Didaktik PED003

Studieavsnittets valfrihet

Studieavsnittet är obligatoriskt för de som avlägger pedagogiska studier för lärare (med undantag av inriktningsalternativet pedagogisk psykologi för klasslärare) och för studerande inom den svenskspråkiga inriktningen allmän- och vuxenpedagogik.

Studieavsnittets nivå

Lägre högskoleexamen (EQF-nivå 6).

Rekommenderad tidpunkt för genomförande av studieavsnittet

Det rekommenderas att studieavsnittet genomförs i början av de pedagogiska studierna eftersom det bygger en grund för påföljande lärarstudier.

Ordnandet av studieavsnittet

Studieavsnittet ordnas under det första studieårets första period.

Studieavsnittets omfattning i studiepoäng

5 sp (2 sp gemensam del + 3 sp inriktningsspecifikt)

Ansvarig lärare för studieavsnittet

Professor i didaktik (t.f.)

Universitetslektor Birgit Schaffar-Kronqvist (svenskpråkig undervisning)

Studieavsnittets kunskapsmål

Efter genomfört studieavsnitt ska de studerande

• förstå didaktik som en del av pedagogiken och som en teoretisk grund för lärarens kunskap och kompetens,
• förstå processen undervisning–studier–lärande,
• förstå centrala element i planerande, förverkligande och bedömning av undervisning och förhållandena mellan dessa element, samt kunna tillämpa elementen i sitt eget utbildningsområde,
• förstå undervisningens betydelse för uppfostran och undervisningens etiska egenskaper
  
  

Studieavsnittets form

Studieavsnittet genomförs olika beroende på studieinriktning.

Studieinriktningen för allmän- och vuxenpedagogik

Studieinriktningen för barnträdgårdslärare 

Studieinriktningen för klasslärare 

Aineenopettajakoulutukset

Erityispedagogiikan opintosuunta

Kotitalousopettajan ja käsityönopettajan opintosuunnat: eriytyvässä osuudessa paneudutaan opintojakson sisältöjen tarkasteluun kotitalouden ja käsityön opetuksen ja oppimisen näkökulmista.

Lastentarhanopettajan opintosuunta 

Luokanopettajan opintosuunta, kasvatustiede: eriytyvässä osuudessa paneudutaan opintojakson sisältöjen tarkastelun luokanopettajan työn näkökulmasta.

 Luokanopettajan opintosuunta, kasvatuspsykologia

Tidigare studier eller kunskaper

-

Rekommenderade valfria studier

-

Studieavsnittets innehåll

I studieavsnittet behandlas:

• Grundläggande begrepp och förhållandet mellan teori och praktik inom undervisning samt grunderna för självständigt pedagogiskt tänkande.
• Planering, förverkligande och utvärdering av undervisning och studier, ur teoretisk synvinkel och med hjälp av läroplanen.
• Teoretiska perspektiv då det gäller att undervisa olika typer av studerande, integration av studiematerial och yrkesövergripande samarbete.
• De studerandes egna utgångspunkter och uppfattningar av lärande och reflektion över dessa.
• Målsättning och interaktion inom processen undervisning–studier–lärande med hjälp av analys av iakttagelser från fältarbete.

Rekommenderad eller obligatorisk litteratur

Obligatorisk litteratur:

Enligt lärarens anvisning:

• Pruuki, L. (2008). Ilo opettaa. Tietoa, taitoa ja työkaluja. Helsinki: Edita.
• Kansanen, P. (2004). Opetuksen käsitemaailma. Jyväskylä: PS-kustannus.

ELLER

• Jyrhämä, R., Hellström, M., Uusikylä, K., & Kansanen, P. (2016). Opettajan didaktiikka. Jyväskylä: PS-kustannus.
• Andra artiklar som behandlas i grupp enligt instruktion.

Referenslitteratur:

• Beane, J.A. (1997). Curriculum Integration. Designing the core of democratic education. New York: Teachers College Press.
• Tirri, K. (2014). The last 40 years in Finnish teacher education. Journal of Education for Teaching: International Research and Pedagogy 40(5), 600–609.
• Tirri, K., & Ubani, M. (2013). Education of Finnish student teachers for purposeful teaching. Journal of Education for Teaching: International Research and Pedagogy 39(1), 21–29.
• Tirri, K., & Kuusisto, E. (Eds.) (2013). Interaction in Educational Domain. Rotterdam: Sense Publishers.
• Hansén, S.-E., & Forsman, L. (2011). Allmändidaktik: vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. Kap. 4, 5, 10-15.
• Lindström, G. & Pennlert, L.-Å. (2012). Undervisning i teori och praktik: En introduktion i didaktik (5. uppl.). Umeå: Fundo.
• Larsson, S. (2013). Vuxendidaktik: Fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. Stockholm. Natur och kultur.

Svenskspråkiga studieavsnittets litteratur

Obligatorisk litteratur:

• Jyrhämä, R., Hellström, M., Uusikylä, K., & Kansanen, P. (2016). Opettajan didaktiikka. Jyväskylä: PS-kustannus.

ELLER

• Lindström, G. & Pennlert, L.-Å. (2012). Undervisning i teori och praktik: En introduktion i didaktik (5. uppl.). Umeå: Fundo. 
• 3–4 aktuella vetenskapliga artiklar

Referenslitteratur:

• Beane, J.A. (1997). Curriculum Integration. Designing the core of democratic education. New York: Teachers College Press.
• Tirri, K. (2014). The last 40 years in Finnish teacher education. Journal of Education for Teaching: International Research and Pedagogy 40(5), 600–609.
• Tirri, K., & Ubani, M. (2013). Education of Finnish student teachers for purposeful teaching. Journal of Education for Teaching: International Research and Pedagogy 39(1), 21–29.
• Tirri, K., & Kuusisto, E. (Eds.) (2013). Interaction in Educational Domain. Rotterdam: Sense Publishers.
• Hansén, S.-E., & Forsman, L. (2011). Allmändidaktik: vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. Kap. 4, 5, 10-15.
• Lindström, G. & Pennlert, L.-Å. (2012). Undervisning i teori och praktik: En introduktion i didaktik (5. uppl.). Umeå: Fundo.
• Larsson, S. (2013). Vuxendidaktik: Fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. Stockholm. Natur och kultur.
  
  

Aktiviteter och undervisningsmetoder som stöder lärandet

Föreläsningsundervisning, gruppundervisning och skolobservationer samt självständiga grupparbeten.

Bedömningsmetoder och kriterier samt bedömningsskala

Bedömning enligt skalan 0-5. Bedömningen baserar sig på de studerandes godkända uppgifter under studieavsnittet och deltagande i grupparbeten.

Undervisningsspråk

Finska, svenska och engelska

Pedagogikens sociala, kulturella och filosofiska grunder 5 sp

Kasvatuksen yhteiskunnalliset, kulttuuriset ja filosofiset perusteet

Social, Cultural and Philosophical Foundations of Education

Studieavsnittets kod

PED001

Studieavsnittets valfrihet

Studieavsnittet är obligatoriskt för de studerande som genomför pedagogiska studier för lärare 60 sp.

Studieavsnittets nivå

Lägre högskoleexamen (EQF-nivå 6).

Rekommenderad tidpunkt för genomförande av studieavsnittet

Genomförs enligt studieinriktningens studieplan.

Ordnandet av studieavsnittet

Ordnas både på vår- och höstterminen på finska, samt en gång på engelska och en gång på svenska.

Studieavsnittets omfattning i studiepoäng

5 sp

Ansvarig lärare för studieavsnittet

Universitetslektor Heini Paavola

Universitetslektor Jari Salminen

Universitetslektor Eeva-Leena Onnismaa

På svenska: Universitetslektor Jan-Erik Mansikka

Studieavsnittets kunskapsmål

Efter avslutat studieavsnitt ska de studerande

• kunna analysera utbildningsinstitutionernas historiska uppbyggnad och institutionernas mångfacetterade och värdebundna koppling till samhället,
• känna igen utbildningspolitiska fenomen inom pedagogiken och kunna analysera fenomenens inbördes förhållanden,
• vara insatt i de grundläggande begreppen inom pedagogikens filosofi och kunna tillämpa dem i pedagogiska fenomen,
• förstå kulturell mångfald i det finländska samhället,
• kunna problematisera den diskriminering, ojämlikhet och de orättvisor som finns inom pedagogiken,
• förstå uppväxt- och utbildningsomgivningen och hur aktörer inom dessa påverkar uppbyggandet av elevens identitet.

Studieavsnittets form

Studieavsnittet genomförs i form av föreläsningar, grupparbeten och individuella arbeten.

Kursen är en föreläsningskurs med litteraturtentamen och gruppundervisning. Det är möjligt att ersätta föreläsningskursen med litteraturtentamen. Kursens tentamen för delen om mångkulturalism utförs som Moodle-tent och gruppundervisningen som självständigt arbete i grupper.

Tidigare studier eller kunskaper

-

Rekommenderade valfria studier

-

Studieavsnittets innehåll

Studieavsnittet

• behandlar huvuddragen i finsk pedagogisk historia och utbildningshistoria, samt de viktigaste aktuella förändringarna i utbildningspolitik,
• granskar faktorer som påverkar utbildningsinstitutionernas verksamhet, utveckling och kontinuitet,
• gör de studerande bekanta med grunderna i pedagogikens filosofi,
• diskuterar hur värderingar och attityder uppstår och hur var och ens kulturella bakgrund påverkar det egna tänkandet och agerandet,
• behandlar grunderna i kritisk mångkulturell pedagogik och funderar på deras koppling till pedagogikens metoder,
• granskar sociala och (inter-)kulturella perspektiv inom pedagogiken med hjälp av innovativa och postmoderna tillvägagångssätt.
  
  

Studieavsnittets litteratur

Litteraturen tas från följande lista enligt föreläsarens anvisningar

• Rastas, A., Huttunen, L. & Löytty, O. (2006). (toim.) Suomalainen vieraskirja. Tampere: Vastapaino, 41–227.
• Antikainen, A., Rinne, R., & Koski, L. (2006). Kasvatussosiologia (2. painos tai 3. painos). Helsinki: WSOY oppimateriaalit.
• Dervin, F. (2016). Interculturality in Education: A Theoretical and Methodological Toolbox. London: Macmillan Publishers Ltd, 7–55.
• Puolimatka, T. (1996). Kasvatus ja filosofia. Helsinki: Kirjayhtymä, 13–85; 153–175; 186–214; 233–282.
• Salminen, J. (2012). Koulun pirulliset dilemmat. Helsinki: Teos.
• Två artiklar som behandlas i grupp (ca 10 sidor/artikel). Artiklarna är referee-artiklar. Artiklarna och kommentarinstruktionerna meddelas i början av studieavsnittet.

Litteratur på engelska:

• Bailey, R., McCarthy, C., Carr, D. & Barrow, R. (2010). (Eds.) The SAGE Handbook of Philosophy of Education. London, UK: Sage Publications. Available through the University library.
• Cuban, L. & Tyack, D. (1995). Tinkering toward utopia. A century of public school reform. London, UK: Harvard University Press.
• Sahlberg, P. (2011). Finnish Lessons. What can the world learn from educational change in Finland. New York, NY: Teachers College Press.
• Tre artiklar enligt föreläsarens anvisningar.

Svenskspråkiga studieavsnittets litteratur:

Obligatorisk litteratur

• Dervin, F. (2016). Interculturality in Education: A Theoretical and Methodological Toolbox. London: Macmillan Publishers Ltd, 7–55.
• Madsen, B. (2006). Socialpedagogik : Integration och inklusion i det moderna samhället. Lund: Studentlitteratur.
• Sahlberg, Pasi. 2012. Lärdomar från den finska skolan. Lund: Studentlitteratur.
• Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur
• I kurslitteraturen ingår därtill 2-5 artiklar eller bokkapitel enligt föreläsarens anvisningar.

Rekommenderad litteratur

• Salminen, J. (2012). Koulun pirulliset dilemmat. Helsinki: Teos.

Aktiviteter och undervisningsmetoder som stöder lärandet

Besök, kommentarer skrivna av de studerande och den feedback som fås från dessa.

Bedömningsmetoder och kriterier samt bedömningsskala

Bedömning enligt skalan 0-5. Bedömningen baserar sig på genomförda och godkända uppgifter samt de studerandes deltagande i grupparbeten.

Undervisningsspråk

Finska, svenska, engelska

Orientering till pedagogisk forskning 5 sp 

Kohti tutkivaa työtapaa

Orientation to Research Work in Education    

Studieavsnittets kod

EDUK001

Studieavsnittets valfrihet

Studieavsnittet är obligatoriskt för alla studerande i kandidatprogrammet i pedagogik.

Studieavsnittets nivå

Lägre högskoleexamen (EQF-nivå 6).

Rekommenderad tidpunkt för genomförande av studieavsnittet

Studieavsnittet genomförs under det första studieåret.

Ordnandet av studieavsnittet

Studieavsnittet ordnas enligt studieplanen.

Studieavsnittets omfattning i studiepoäng

5 sp

Ansvarig lärare för studieavsnittet

Professor Leena Krokfors

Universitetslektor Leila Pehkonen

Forskardoktor Pia Mikander

Dessutom deltar forskare (erfarna och nya) från fakultetens olika fokusområden.

Studieavsnittets kunskapsmål

Efter avslutat studieavsnitt:

• har de studerande förmågan att analysera grunderna i och den samhälleliga betydelsen av pedagogisk vetenskapsfilosofi,
• förstår de studerande pedagogikens förhållande till närliggande vetenskaper,
• förstår de studerande utgångspunkterna för pedagogisk kunskap,
• förstår de studerande pedagogisk forskning och dess grundläggande begrepp,
• förstår de studerande pedagogiska forskningsprocesser, problemställningar inom forskningen och metodiska lösningar,
• har de studerande förutsättningar för akademiska studier och för att utveckla ett undersökande tankesätt,
• har de studerande i praktiken bekantat sig med det pedagogiska vetenskapssamhället och forskningen vid den egna fakulteten

Studieavsnittets form

Studieavsnittet består av föreläsningsundervisning, arbete som anknyter till undervisningen tillsammans med forskare, grupparbeten och skriftliga uppgifter som utförs i grupp. Det är obligatoriskt att delta i föreläsningarna, arbetet med forskarna och grupparbetena.

Tidigare studier eller kunskaper

Inga tidigare studier eller kunskaper krävs.

Rekommenderade valfria studier

-

Studieavsnittets innehåll

I studieavsnittet

• granskas pedagogiken som ett mångvetenskapligt system,
• granskas de metodologiska grunderna för pedagogisk kunskap och kunskapens karaktär, betydelse och produktionen av pedagogisk kunskap,
• bekantar man sig i praktiken med pedagogiskt forskningsarbete,
• introduceras de studerande i tillvägagångssätt inom pedagogisk forskning och forskarsamfundet.

Rekommenderad eller obligatorisk litteratur

Obligatorisk litteratur:

• Ronkainen, S., Pehkonen, L., Paavilainen, E., & Lindblom-Ylänne, S. (2011). Tutkimuksen voimasanat. WSOYpro. (valda delar enligt anvisning från den ansvariga läraren)

ELLER

• Patel, R., & Davison, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4. uppl.). Studentlitteratur.

Rekommenderad litteratur:

• Rinne, R., Kivirauma, J., & Lehtinen, E. (2015). Johdatus kasvatustieteisiin. Jyväskylä: PS-kustannus.
• Siljander, P. (2014). Systemaattinen johdatus kasvatustieteeseen: Peruskäsitteet ja pääsuuntaukset. Vastapaino: Tampere. 
• Annat material enligt forskarnas och föreläsarnas anvisningar.

Aktiviteter och undervisningsmetoder som stöder lärandet

Arbetet i grupp hjälper de studerande att ta till sig studieavsnittets viktiga teman tillsammans med andra studerande. De studerande delas in i små grupper enligt den forskning som intresserar med en forskare i varje grupp. I grupperna får man diskutera olika perspektiv och ståndpunkter. De studerande övar sig i gemensam kunskapsbildning.

Bedömningsmetoder och kriterier samt bedömningsskala

Bedömning enligt skalan 0–5. Bedömningen baserar sig på de studerandes deltagande i gruppövningar och genomförda gruppuppgifter samt individuella skriftliga arbeten. 

Undervisningsspråk

Finska, svenska, engelska

Ämnesstudier 45 sp

2. Opintokokonaisuuden tunniste (koodi)

3. Opintokokonaisuuden pakollisuus/valinnaisuus

Studiehelheten är obligatorisk för studieinriktningen för lärare inom småbarnspedagogik

4. Opintokokonaisuuden taso

Kandidatnivå=lägre högskoleexamen/EQF-nivå 6

5. Opintokokonaisuuden suositeltu suoritusajankohta/vaihe

Studenterna rekommenderas avlägga kursen under det andra och tredje studieåret

6. Opintokokonaisuuden järjestämisajankohta lukukauden/periodin tarkkuudella

7. Opintokokonaisuuden laajuus opintopisteinä

45 sp

8. Opintokokonaisuudesta vastaava opettaja

9. Opintokokonaisuuden osaamistavoitteet

Efter genomgången studiehelhet har studeranden fördjupat sin kännedom om utbildningens centrala delområden och metodologiska förhållningssätt samt har lärt sig praktiska färdigheter i lärararbetet genom praktikperioder. Studenten är därtill förtrogen med forskningsprocessens olika skeden, efter att ha deltagit i seminariearbete och självständigt utfört en mindre studie

10. Edeltävät opinnot tai edeltävä osaaminen

Grundstudier i pedagogik

11. Opintokokonaisuuden sisältö

Stöd för lärande 5 sp

Observation, planering och utvärdering 5 sp

Praktik del I (daghemspraktik) 7 sp

Praktik del II (förskolepraktik) 8 sp

Kvantitativa forskningsmetoder I  5 sp

Kvalitativa forskningsmetoder I 5 sp

Kandidatavhandling och seminarium 10 sp

13. Opintokokonaisuuden arvosanan muodostuminen

Vitsordet för ämnesstudierna i pedagogik bestäms av det vägda medeltalet i de enskilda kurserna enligt bedömningen 1-5. Vitsordet i kandidatavhandlingen beaktas inte i bedömningen.

14. Opetuskieli

Svenska

Oppimisen ja hyvinvoinnin tuki 5 op

Stöd för lärande

Support for Learning and Well-being

 (Kirjallisuusmuutos hyväksytty tiedekuntaneuvostossa 11.12.2018)

2. Opintojakson tunniste (koodi)

PED004

3. Opintojakson pakollisuus/valinnaisuus

Opintojakso on pakollinen opiskelijoille, jotka suorittavat opettajan pedagogiset opinnot 60 op.

4. Opintojakson taso

Alempi korkeakoulututkinto (EQF-taso 6).

5. Opintojakson suositeltu suoritusajankohta/vaihe

Suoritus opintopolun mukaisesti.

6. Opintojakson järjestämisajakohta lukukauden/periodin tarkkuudella

Opintojakso järjestetään opintosuuntien opintopolkujen mukaisesti periodeissa III ja IV.

7. Opintojakson laajuus opintopisteinä

5 op

8. Opintojaksosta vastaava opettaja

Tutkijatohtori Juho Honkasilta

Ruotsinkielisestä opintojaksosta vastaa yliopistonlehtori Minna Törmänen

9. Opintojakson osaamistavoitteet

Opintojakson suoritettuaan opiskelijalla on perustiedot

• oppimisen ja hyvinvoinnin tuesta sekä yleisen, tehostetun ja erityisen tuen käytänteistä,
• oppimisvaikeuksista ja käyttäytymisen häiriöistä, niiden tunnistamisesta ja pedagogisista ratkaisuista varhaiskasvatuksesta aikuisuuteen,
• toimia tavoitteellisesti ja rakentavasti vuorovaikutustilanteissa, joissa on erilaisia oppijoita,
• toimia kiusaamisen ja syrjäyttävän toiminnan ehkäisemiksi,
• toimia monialaisessa yhteistyössä eri tahojen kanssa.

10. Opintojakson toteutus

Aktivoivat luennot ja vuorovaikutteiset keskustelut sekä vertaisarvioidut ennakkotehtävät.

Ruotsinkielinen toteutus: föreläsningar, gruppövningar, studiebesök, muntliga och skriftliga arbeten eller andra uppgifter.

11. Edeltävät opinnot tai edeltävä osaaminen

-

12. Suositeltavat valinnaiset opinnot

-

13. Opintojakson sisältö

Opintojaksolla käsitellään

• oppimisen ja hyvinvoinnin moninaisuuteen liittyviä teemoja varhaiskasvatuksen, perusopetuksen ja aikuisopetuksen konteksteissa (mm. kehitykselliset häiriöt, lukivaikeudet, matemaattiset oppimisvaikeudet, tarkkaavaisuuden ja käyttäytymisen häiriöt),
• oppimisen ja koulunkäynnin tuen merkitystä ja mahdollisuuksia eri ikävaiheissa,
• motivaation, vuorovaikutuksen ja emootioiden merkitystä oppimisessa ja hyvinvoinnissa,
• ympäristön ja toimintakulttuurien muokkaamisen mahdollisuuksia.

14. Suositeltava tai pakollinen kirjallisuus

•  Halinen, I., Hotulainen, R., Kauppinen, E., Nilivaara, P., Raami, A. & Vainikainen M-P. (2016). Ajattelun taidot ja oppiminen. PS-Kustannus.
•  Ahtola, A. (toim.) 2016. Psyykkinen hyvinvointi ja oppiminen. PS-kustannus, e-kirja.
•  Salmivalli, C. (2016). Koulukiusaamiseen puuttuminen. Kohti tehokkaita toimintamalleja. TAI Repo, L. 2015. Pienet lapset ja kiusaamisen ehkäisy. PS-kustannus
•  Salmela-Aro K. & Aunola, K. (2018). Motivaatio ja oppiminen. PS-kustannus e-kirja
•  Artikkelikokelma, NMI-Bulletin ym. lehdistä

Ruotsinkielinen toteutus:

• Barow, T. (2013). Mångfald och differentiering. Inkludering i praktisk tillämpning. Lund: Studentlitteratur.
• Sandström, M.,  Stier, J & Nilsson, L (2014). Inkludering – möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
• Jahnukainen, M. (2012). (toim.) Lasten erityishuolto ja -opetus Suomessa. Tampere: Vastapaino (utom s. 299–332) 404 s.
• Moberg, S., Hautamäki, J., Kivirauma, J., Lahtinen, U., Savolainen H. & Vehmas S. (2009). Erityispedagogiikan perusteet. WSOY. 221 s.
• Artiklar och material enligt föreläsarens anvisningar.

15. Oppimista tukevat aktiviteetit ja opetusmenetelmät

Aktivoivat luennot ja vuorovaikutteiset keskustelut sekä vertaisarvioidut ennakkotehtävät.

16. Arviointimenetelmät ja –kriteerit sekä arvosteluasteikko

Tapauspohjainen verkkotentti, arviointi asteikolla 0–5.

Bedömning enligt skalan 0–5. Bedömningen baserar sig på aktivt deltagande, de skriftliga arbeten och utförda kursuppgifter.

17. Opetuskieli

suomi, ruotsinkielisille opintosuunnille ruotsi

18. Lisätiedot

-

Kvalitativa forskningsmetoder I 5 op

Kvalitatiiviset tutkimusmenetelmät 

Qualitative Research Methods I

Studieavsnittets kod

EDUK002

Studieavsnittets valfrihet

Studieavsnittet är obligatoriskt för alla studerande i kandidatprogrammet i pedagogik.

Studieavsnittets nivå

Lägre högskoleexamen (EQF-nivå 6).

Rekommenderad tidpunkt för genomförande av studieavsnittet

Enligt studiestigen

Ordnandet av studieavsnittet

Enligt studiestigen

Studieavsnittets omfattning i studiepoäng

5 sp

Ansvarig lärare för studieavsnittet

Universitetslektor Jaana Pesonen

Professor Mirjam Kalland (svenskspråkig undervisning)

Studieavsnittets kunskapsmål

Målet är att syna utgångspunkterna och tillvägagångssätten i kvalitativ forskning med betoning på reflektion. De studerande lär sig om centrala teman inom kvalitativ forskning, om forskningsprocessens olika skeden och prövar på att planera och genomföra forskning (producera material). I studieavsnittet lär man sig också analys och tolkning samt utvärdering. Efter avslutad kurs känner de studerande till kvalitativa tillvägagångssätt och kan tillämpa dem och analysera vilken betydelse forskningen har och kunde ha. 

Studieavsnittets form

Föreläsningar, övningsgrupper och forskningsgrupper. 

Målet med studieavsnittet är att inspirera de studerande till att tillämpa kvalitativ forskning. I studieavsnittet introduceras de studerande i den kvalitativa forskningens centrala teman, till exempel kunskap och kunskapsbildning, material och analys, vetenskapligt skrivande, etik, politik och samhälle. 

I övningsgrupperna får man prova på att vara del av en forskningsgrupp. I forskningsgrupperna diskuterar man, skriver och läser, samt genomför en småskalig forskningsprocess.

Hur studieavsnittet förverkligas kan variera.

Tidigare studier eller kunskaper

Rekommenderade studier: grundstudierna i pedagogik och studieavsnittet Orientering till pedagogisk forskning.

Rekommenderade valfria studier

-

Studieavsnittets innehåll

Efter avslutad kurs känner de studerande till kvalitativa tillvägagångssätt och centrala teman som sammanbinder dem, och kan tillämpa dem och analysera vilken betydelse forskningen har och kunde ha.

Rekommenderad eller obligatorisk litteratur

Obligatorisk litteratur: 

• Denzin N.K. & Lincoln Y.S. (2011). The SAGE Handbook of Qualitative Research. (Sage Handbooks) 4th Edition, Sage Publications.

Rekommenderad litteratur:

• De lärare som ansvarar för studieavsnittet anger rekommenderad tilläggslitteratur.

Svenskspråkiga studieavsnittets litteratur

Obligatorisk litteratur:

• Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys (andra upplagan). Stockholm: Liber.

• Kvale, S & Brinkmann, S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Rekommenderad litteratur:

• Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

• Johansson, B. & Karlsson, M. A. (red.). (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur.

Aktiviteter och undervisningsmetoder som stöder lärandet

Studieavsnittet ordnas i form av föreläsningar. Individuella arbeten och/eller grupparbeten stöder de studerandes lärande.

Bedömningsmetoder och kriterier samt bedömningsskala

Bedömning enligt skalan 0-5. Bedömningen baserar sig på de studerandes genomförda och godkända skriftliga arbeten och deltagande i grupparbeten.

Undervisningsspråk

Finska, svenska, engelska

Kvantitativa forskningsmetoder I 5 sp

Kvantitatiiviset tutkimusmenetelmät I

Quantitative Research Methods I

Studieavsnittets kod

EDUK003

Studieavsnittets valfrihet

Studieavsnittet är obligatoriskt för studerande i kandidatprogrammet i pedagogik.

Studieavsnittets nivå

Lägre högskoleexamen (EQF-nivå 6).

Rekommenderad tidpunkt för genomförande av studieavsnittet

Genomförs enligt studieinriktningen.

Ordnandet av studieavsnittet

Enligt studiestigen. 

Studieavsnittets omfattning i studiepoäng

5 sp

Ansvarig lärare för studieavsnittet

Biträdande professor Risto Hotulainen

Universitetslektor Reijo Byman

På svenska: Universitetslektor Nina Santavirta

Studieavsnittets kunskapsmål

De studerande förstår grunderna i statistisk slutledning, kan planera en kvantitativ undersökning och känner till de centrala frågorna inom anskaffning av material. De studerande kan också beskriva och analysera material med hjälp av statistiska redskap och kan rapportera resultaten.

Studieavsnittets form

Föreläsningar, självständigt arbete, deltagande i övningar.

Hur studieavsnittet förverkligas kan variera.

Tidigare studier eller kunskaper

Grundstudier i pedagogik och studieavsnittet Orientering till pedagogisk forskning.

Rekommenderade valfria studier

-

Studieavsnittets innehåll

I studieavsnittet lär sig de studerande att göra och rapportera kvantitativa undersökningar, och bekantar sig med viktiga statistiska analysmetoder och statistisk slutledning.

Rekommenderad eller obligatorisk litteratur

• Nummenmaa, L., Holopainen, M. & Pulkkinen, P. (2017). Tilastollisten menetelmien perusteet, 3. painos. Helsinki: Sanoma Pro.
• Vehkalahti, K. Kyselytutkimuksen mittarit ja menetelmät.
• Komulainen, E. & Karma, K. (2002). Tilastollisen kuvauksen perusteet käyttäytymistieteissä. Helsinki: Helsingin yliopisto, Kasvatustieteen laitos. Saatavilla: http://www.helsinki.fi/ktl/julkaisut/tkpk/
• Karma, K. & Komulainen, E. (2002). Käyttäytymistieteiden tilastomenetelmien jatkokurssi. Luku II, Tilastollinen päätöksenteko, 65–114. Helsinki: Helsingin yliopisto, Kasvatustieteen laitos. Saatavilla: http://www.helsinki.fi/ktl/julkaisut/ktj/
• Field, A. (2009). Discovering statistics Using SPSS. 3. painos. Dubai: Oriental press, 31–130
• Rawlings, A. & Hotulainen, R. (2016). Opetusvideot Kvantiblogi-sivustolla: http://blogs.helsinki.fi/kvantiblogi/.

Svenskspråkiga studieavsnittets litteratur:

Obligatorisk litteratur

• Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare (tredje upplagan). Malmö: Liber Förlag
• Field, A. (2009). Discovering statistics Using SPSS. 3. uppl. Dubai: Oriental press, 31–130.
  
  

Aktiviteter och undervisningsmetoder som stöder lärandet

-

Bedömningsmetoder och kriterier samt bedömningsskala

Bedömning enligt skalan 0-5. Bedömningen baserar sig på genomförda och godkända uppgifter samt deltagande i gruppövningar.

Undervisningsspråk

Finska, svenska, engelska

Kandidatavhandling (6 sp) och seminarium (4 sp)

Kandidaatintutkielma (6 op) ja seminaari (4 op)

Bachelor´s Thesis

Studieavsnittets kod

Studieinriktningsspecifika koder.

KLU: EDUK412
PED: EDUK913
SBP: EDUK113

Studieavsnittets valfrihet

Studieavsnittet är obligatorisk för alla studerande i kandidatprogrammet i pedagogik.

Studieavsnittets nivå

Lägre högskoleexamen (EQF-nivå 6).

Rekommenderad tidpunkt för genomförande av studieavsnittet

Enligt studieinriktningarnas studieplan.

Ordnandet av studieavsnittet

Studieavsnittet ordnas både på höstterminen i period I-II och på vårterminen i period III–IV.

Studieavsnittets omfattning i studiepoäng

Kandidatavhandling 6 sp, seminarium 4 sp

Ansvarig lärare för studieavsnittet

Janne Varjo och Elina Kontu 

Cecilia Heilala (undervisning på svenska)

Studieavsnittets kunskapsmål

Efter studieavsnittet kan de studerande:

• formulera en forskningsfråga inom det egna vetenskapsområdet,
• abstrakt analysera forskningsfrågan,
• de grundläggande principerna för anskaffning av pedagogiskt forskningsmaterial,
• grundligt och kritiskt välja forskningsmetoder framförallt för sin egen avhandling,
• analysera och tolka forskningsmaterial,
• skapa en skriftlig forskningsrapport,
• styra forskningsprocessen,
• utvärdera pedagogiska undersökningar,
• ge konstruktiv kritik för andra studenters kandidatavhandlingar muntligt och skriftligt,
• agera i enlighet med god vetenskaplig sed.
  
  

Studieavsnittets form

• Till studieavsnittet hör närundervisning som kräver närvaro, handledning, självständigt arbete och uppgifter där de studerande ger feedback åt varandra.
• De studerande skriver en kandidatavhandling om en pedagogisk forskningsfråga och får handledning av kandidatseminariets lärare, eventuellt av en forskarhandledare och seminariegruppens studerande gällande utförandet av avhandlingen.
• Kandidatavhandlingen skrivs självständigt.
• Kandidatavhandlingen kan vara en empirisk undersökning eller en systematiskt utförd litteraturöversikt.
• De studerande diskuterar inom vetenskapssamhället den egna forskningsprocessens och andra studerandes undersökningars olika skeden.

Tidigare studier eller kunskaper

Kursen Orientering till pedagogisk forskning ska vara utförd då seminariet inleds.
Akademiskt skrivande, Kvalitativa forskningsmetoder I och Kvantitativa forskningsmetoder I ska vara utförda eller ska utföras samtidigt som seminariet påbörjas.

Rekommenderade valfria studier

-

Studieavsnittets innehåll

De studerande skriver en kandidatavhandling och deltar aktivt i seminariet.

Rekommenderad eller obligatorisk litteratur

De studerande hittar själv källmaterial till sin avhandling från relevant och aktuell forskning.

• _·          
• Hyvä tieteellinen käytäntö ja sen loukkausepäilyjen käsitteleminen Suomessa. Tutkimuseettisen neuvottelukunnan ohje (2012). Helsinki: TENK. http://www.tenk.fi/sites/tenk.fi/files/HTK_ohje_2012.pdf
• Kniivilä, S., Lindblom-Ylänne, S., & Mäntynen, A. (2007). Tiede ja teksti. Tehoa ja taitoa tutkielman kirjoittamiseen. Helsinki: WSOY.

Svenskspråkiga studieavsnittets litteratur:

Obligatorisk litteratur

• Strömqvist, S. (1999 eller nyare upplaga). Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Hallgren & Fallgren.
• Bell, J. (2006) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Rekommenderad litteratur:

• Christensen, P., & Allison, J. (Red.). (2008). Research with children: Perspectives and practices (2a uppl.). New York: Routledge. Los Angeles: Sage. 
• Greig, A., Taylor, J., & MacKay, T. (2013). Doing research with children: A practical guide (3e uppl.). Los Angeles: Sage. 
• Hirsjärvi, S., Remes, P., & Sajavaara, P. (2009) Tutki ja kirjoita. Helsinki: Tammi.

Aktiviteter och undervisningsmetoder som stöder lärandet

Seminariet, kurser i informationssökning.

Bedömningsmetoder och kriterier samt bedömningsskala

Bedömning enligt skalan 0-5. För att seminariet ska godkännas krävs aktiv närvaro och att de givna uppgifterna utförts på ett godkänt sätt.

Vid bedömningen av kandidatavhandlingen används fakultetens bedömningsblankett. Blanketten innehåller sju punkter för de olika inlärningsmålen som beaktas då vitsordet för kandidatavhandlingen bestäms. Det slutgiltiga vitsordet är inte nödvändigtvis ett medeltal av delarna. Vid bedömningen beaktas bl.a. ämnets svårighetsgrad. Om någon del ges vitsordet 0, är avhandlingen inte klart att lämnas in.

Undervisningsspråk

Finska, svenska, engelska

Studier som ger yrkesfärdigheter 60 sp

2. Opintokokonaisuuden tunniste (koodi)

3. Opintokokonaisuuden pakollisuus/valinnaisuus

4. Opintokokonaisuuden taso

Kandidatnivå=lägre högskoleexamen/EQF-nivå 6

5. Opintokokonaisuuden suositeltu suoritusajankohta/vaihe

STudenterna rekommenderas avlägga studiehelheten under det första och andra studieåret.

6. Opintokokonaisuuden järjestämisajankohta lukukauden/periodin tarkkuudella

7. Opintokokonaisuuden laajuus opintopisteinä

60 sp

8. Opintokokonaisuudesta vastaava opettaja

9. Opintokokonaisuuden osaamistavoitteet

Opintokokonaisuuden tavoitteena on, että opiskelijalla on ammatillisia valmiuksia varhaiskasvatuksen sekä varhaiskasvatuksen kokonaisuuteen kuuluvan kuusivuotiaiden esiopetuksen sisältöalueiden opettamiseen.

Opintokokonaisuuden suoritettuaan opiskelija

• ymmärtää eri sisältöalueiden erityisyyden ja niiden merkityksen lasten kokonaisvaltaisessa toiminnassa
• osaa käyttää erilaisia pedagogisia työtapoja eheyttävästi
• osaa suunnitella ja toteuttaa toimintaa sisältöalueita yhdistävästi
• osaa ohjata lapsia monipuoliseen yhteistoimintaan ottaen huomioon heidän yksilölliset erityistarpeensa
• osaa hyödyntää lastenkulttuurin eri muotoja opetuksessaan
• osaa hahmottaa pedagogisia tavoitteita ja oppimisprosessia laaja-alaisesti

10. Edeltävät opinnot tai edeltävä osaaminen

11. Opintokokonaisuuden sisältö

Kultur,mångfald och identitet 5 sp

Förskole- och nybörjarundervisning 5 sp

Språkutveckling, flerspråkighet och  lärande 5 sp

Lek och lärande 5 sp

Barnlitteratur och drama 5 sp

Etik, mångfald och livsfrågor 5 sp

Hantverk och slöjd 5 sp

Rörelse och hälsa 5 sp

Bildkonst och visuella uttrycksformer 5 sp

Musik och rytmik 5 sp

Natur, miljö och hållbarhet 5 sp

Matematiklärande 5 sp

13. Opintokokonaisuuden arvosanan muodostuminen

Vitsordet för grundstudierna i pedagogik bestäms av det vägda medeltalet i de enskilda kurserna enligt skalan 1-5.

14. Opetuskieli

Svenska